Fredag 2024-03-29 03:27:02 vecka 13, namnsdag Jonas, Jens, imorgon Holger, Holmfrid 
   
[Huvudmeny itu.se] Nyårsdagen Tredjedag påsk Svenska flaggans dag Fjärdedag jul Helgdagsreduktionen 1772 itu.se/tid Trettondagsafton Fjärdedag påsk Nationaldagen Nyårsafton Kalenderreformen 1953 itu.se/datum Trettondedag jul Kristi himmelsfärdsdag Midsommarafton Apostladagarna Kalenderreformen 1973 bit.itu.se/dag_ar Kyndelsmässodagen Valborgsmässoafton Midsommardagen Böndagarna Medeltidens kalender Marie bebådelsedag Första maj Allhelgonadagen Byte av tideräkning Tabeller: Påsken Mors dag Alla helgons dag Almanackor 1 Måncykeln/solcykeln Skärtorsdag Pingstafton Fars dag Sekunder per dygn 2 Alla år -46 - 9999 Långfredag Pingstdagen Julafton Skottsekund 3 Månadsnamn/veckodagar Den här webbplatsen Påskafton Annandag pingst Juldagen Skottår Sök veckodagar Påskdagen Tredjedag pingst Annandag jul Sommartid Månadskalender Annandag påsk Fjärdedag pingst Tredjedag jul Söndagsbokstav

Almanackor var häftade eller bundna små böcker för ett visst år, med varje månad på en
egen sida eller uppslag. För varje dag i månaden framgick veckodag eller dagsbokstav,
namn (namnsdag eller högtid), månfas, solens upp/nedgång, och vilket väder det skulle
bli. Uppgifterna om vädret togs bort från och med 1870-års almanacka. Efter
kalenderdelen fanns annan information, en eller ett par uppsatser som kallades
Prognostikon om något aktuellt och folkbildande ämne, datum för marknadsdagar,
portokostnader, mån/sol-förmörkelser, planeternas lägen, mm.

Almanackorna hade ett ganska standardiserat utseende från 1600-talet fram till
1970-talet. Vissa avvikelser, bland annat när det gäller namnsdagsnamn mellan olika
utgivare, försvann när Kungliga Vetenskapsakademien fick monopol på utgivning av
almanackor from. år 1749. De behöll utgivningsprivilegiet i 224 år tom. 1972. De
sista 150 åren hade Vetenskapsakademien inte egen förlagsrörelse utan arrenderade
ut tryckningen, från 1904 till Almqvist & Wiksell, och innan dess till Norstedt & söner.

Sentenser per den 1:a januari i några olika almanackor:

Gud gifwe oss ett godt nytt åhr (1699, 1702)
Gud gifwe oss ett godt och fridsamt år (1701, 1706, 1708, 1709, 1710, 1711, 1712)
Gudh gifwe oss ett godt och fridsamt år (1703, 1705, 1707)
Gud förläne oss lycka och wälsigne oss med ett godt och fredsamt åhr (1713)
Ett fridsamt, sundt, och fruchtsamt år, för själ och kropp, gif fader wår! (1748)
Förlän, o Gud, ett godt nytt år (1749, 1750, 1752, 1753, 1754, och 1800)
Gud ware oss barmhärtig och mild! (1771, 1772, 1774)
Förnya nu wårt sinne, i detta nya år! (1773)
Herre hela riket agta! (1799)
Ifrån hunger och dyr tid beware oss milde herre Gud! (1801)
Gif, o Jesu, fröjd och lycka! (1829, 1900--1913)
Giv, o Jesu, fröjd och lycka! (1914--1996)

I 1870-års almanacka står, angående klimatet:
Om skogens wigt och wård.
Redan i almanachan för år 1859 har frågan om skogarnes inflytande på klimatet
och jordens fruchtbarhet blifwit i en särskild uppsats behandlad.
Man har der sökt wisa, att all erfarenhet gifwer wid handen, huruledes på de
ställen och i de länder, der förr befintliga skogar utrotats, jordens förmåga
att frambringa skördar blifwit allt mindre, klimatet allt ogynnsammare och,
i stället för naturens forna rikedom, en allt större fattigdom inträdt.
Wi se detta i främmande länder och äfwen i åtskilliga af wåra egna landskap,
såsom i Bohuslän och den del af Westergötland, der de hemska "swältorna" nu
framställa den tröstlösa bilden af en ofruchtbar stenöken, men der fordom
yppig ekskog frodades och i dess skydd och skugga en wälsignelserik odling.
Och nogsamt bekant lärer wäl wara, att mångenstädes i wårt land en
beklaganswärd skogssköfling ännu pågår, likasom ock att i spåren af densamma
följer en märkbar försämring af klimatet och jordens alstringsförmåga.
(Prognostikon om skogsskötsel, stycket ovan är en femtondel av hela artikeln)